Just make it work

Igår blev jag kallad till en rättegång, som brottsoffer till grov stöld. stöldgodset var bara en plånbok med pengar på 200 kr och nylonstumpor (!). Endå drar de igång en rättegång kring detta, mycket märkligt. O det är la klart att de lägger den på samma dag som jag ska upp till sthlm, hälsa på ebb och dra vidare till London därirån.Jag är skyldig att delta annars så måste jag betala 2000 kr i vite. Okej, jag som brottsoffer får plötsligt allt mot mig. Och går back..

irriterande är vad det är. Kan de inte lägga tid o pengar på viktigare brott, och låta mig få pysa upp till stockholm.  

Efterlyser denna lilla vän. Turtles Donatello, fin lila scarf med mycket kärlek. Försvann lördag natt på Psykologiska institutionen.

Dancing queen.

Idag gjorde Johanna ett giantkliv i rätt riktning, shit vad stolt jag är över mig själv. Mycket tack vare bra personer runt mig som putta mig sådär som man vill att vänner ska putta, så man gör rätt val. woho!

veckans musik blir friendly fires

ni kan gärna ta mig till Paris och showcase.. ah, en låt att dansa till!

bild:friendly fires

Eftersom jag helst hade velat åka med Bätt nere till Paris igår, där våren är, 17 grader och sol, så gick jag istället loss på allt franskt imorse. Fransk film (stulna kyssar), musik och bloggar med franska personer med stil. Kvinnona klär sig så stiligt, kvinnligt och elegant. Men oftast inte utanför deras egna ram, de lägger mer tid på små detaljer, vilket jag älskar. Fransyskor, vad vackra ting … 

foto: Garance dore

Efter att inte ha sett sin vän sedan i oktober, då i stockholm så känner man ett stort behov av att umgås sådär utan att behöva använda en mobiltelefon (plus ett alltid trasligt headset). Och senast vi sågs på hemmaplan i Göteborg, ja det var i somras. Ebba hoppas du känner igen mig.Får kanske ta med en ”ebba björnram?”-skylt.Allt för att underlätta letandet.

Ska även klippa henne, Kommer i ovetande klippa en sicksaxsfrisyr och sedan lämna en lång tofs som räcker ner till nacken. De e la läckert!

Det finns personer som man inte känner, som man kanske ser för första gången,snabbt, som man vill så gärna umgås med, vara en del av personens vardag. Ta en fika-begäret kallar jag det för. Det handlar inte om att man rent sexuellt vill ha perosonen. Nej detta handlar om något så mycket mer oskyldigare, ta en kaffe, en slät ren kaffe och prata, umgås. Jag har ett fikaspan just nu. Jag ser honom varje gång jag går ut, vi verkar hamna på samma klubbar och spelningar. Dessutom är hans yttre inget att skylla på. Men han verkar mest så intressant. Stalkaktigt nog har jag hittat hans blogg, musikblogg. Där jag ständigt lyssnar på hans musiktips,festligt nog samma musik som mig. sitter och skrattar åt hans ironi och humor i inläggen. Måste samla kraft att säga hej nästa gång jag ser honom. Kaffe?

Bild : Fika i Brick lane.(btw, varför har de julstjärna i februari? tror de att svennarna har julpynt året om?)

När vi endå är på Fika-ämnet så i helgen inom en timma (i och för sig mellan ca.04.45-05.30 på en fredag) blev jag tillfrågad om ”en fika i veckan”, från tre personer. Den första på Seven Eleven, den andra på busshållplatsen.. det var när den tredje personen, på morgonbussen där jag satt med glasvegas i öronen (vill sova. klockan är halv sex) jag bara inte kunde sluta skratta.

Okänd man, tjugotvå – vill du ta en fika i veckan? (efter tre sekunders kallprat)

Johanna, trött – Pfffttt hahahahhaa…

Okänd man tjugotvå- frågande ögon blir plötsligt väldig nervös över min reaktion.

Johanna, trött- Alltså, haha..Vad är det som händer? Du är den tredje som frågar inom en timma. Du får ursäkta men jag kan inte låta bli att tycka detta är lite komiskt. (sätter i öronsnäckorna igen.)

Okänd man, tjugotvå. .. verkar inte förstå någonting..

Ser jag ut som en fikaperson där det står fika i min panna? kanske luktar jag bulle.

Tydligen är det inte bara jag som går med fika-begär i tankarna.

Det blev soulsonday. Efter en helg i dansens och återseendentstecken. Fredagen vart det dans på en båt i kanalen. Styrbord babord, Med bara ett glas vin på hela kvällen låg energin på topp. I ett Dj-marathon avlöste de varandra, deras mål var att garanterat ett gungande dansgolv. och visst fick de det. Men jag fick en smocka i ögat, som tur var fanns en kall öl hos min danspartner redo att kyla ner olyckan. natt-morgonen toppades på café och en macka och Cappucino. Lördagen vart det istället borta på Röda sten det hände grejer. Ett skoldisco, ett klädhörn att grabba saker från och många svettiga dansar med fina personer. Kvällens kap: en herrkavaj. Den vilar fint i väskan..

Nu är spotify listan klar, med soul, nothern 60-tals soul. Soulen skiner heter listan finurligt och käckt. Med denna lista ska jag gunga mig igenom söndagen med alla dess små görandes..

Det finns ett sätt att fånga mäniskor på. Uttrycka sig på och förmedla så otroligt mycket. Blickar. De kan fånga mig totalt. Sätta sig som tydligatydliga bilder på min näthinna. Där sitter de och man glömmer dem aldrig. Vi har olika blickar man kan skilja på, men med snarlik påverkan

Den lilla rådjurets uppgivna blick. En blick som får en att känna sig helt mjuk. Lederna liksom avslappnas och visst, man smälter lite lätt. Vi har även den svåra blicken. I ett kisande yttrande och med ett par argt bildnade ögonbryn, men med ett mjukt uttryck med resten av ansiktet. Ja, kan sitta här i timmar och prata om blickar…

bild by facehunter

  

Det är något med förväntningar. De kan förstöra och så kan de bilda det där underbara känslan, hopp och bortflygande tankar. Ta kärlek till exempel, en kyss kan bygga en hel dröm. En blick kan bli till något vackert i ens tankar. Man bygger upp så mycket i ens huvud, utan vett och fakta. Men det är det som spinner en vidare. Drömmar ska spricka, vissa ska bli sanna. Men en sprucken dröm behöver inte betyda ett nederlag. En sprucken dröm kan leda till en annan möjlighet och andra vägar. En ny syn på saker och ting.

Jag är hemma i Göteborg efter att ha sagt att jag ska vara borta en lång,lång tid..Jag gav inte upp London, det är en grym stad. En stad jag vill bo i, med utbildning för att få jobb jag vill utvecklas inom (inte på ett Cêperikafé). Jag la bara om planerna, ska ju tillbaka i april för att studera min korta intensiv kurs inom fashionmarketing. Jag har upptäckt att man kan vara lite för hård mot sig själv och mot sina förväntingar. Ett beslut att bryta upp någonting är inget misslyckande, istället är det ett starkt sätt att utveckla ens egna personliga prioriteter och mål. vad är viktigt för dig ? vad vill du fylla liv med?

Men jag ska fortsätta bygga förväntningar. Bygga drömmar från kyssar..

Fotot by teknolovesong.blogg.se